På vår åttonde resa som gick av stapeln 2013 till den underbara staden Prag genomförde vi för första gången någonsin en guidad segwaytur. Något vi kommer att fortsätta med framöver också.
Prag 2013
Det var en arla (09:00) samling i hotellobbyn på lördagsmorgonen, på schemat stod det kulturlördag. Vad en sådan lördag skulle innebära var det bara researrangörerna Claes och Ola som visste.
Efter en frisk promenad på cirka tjugo minuter kom vi fram till Segwayuthyraren. Alla resenärers ansiktsuttryck lyste av diverse känslor, mycket rädsla, lite nyfikenhet präglade herrarnas nunor.
Då pappersexercisen var avklarad där man frånsade uthyraren allt ansvar om något skulle gå åt helvete var det dags för träning. Det var som elva Bambi åter igen gav sig ut på hal is. Dock så började gubbarna sakta men säkert få kläm på det hela, under tjo och tjim gav vi oss till slut ut på äventyr i den tjeckiska kulturstaden tillsammans med två ungdomliga guider.
Under ett kort stopp hörde vi uppskattande skrik från några svenska turister i stan, det som hördes var: -Ha ha ha, Solsidan i Bajenformat på Segway, underbart att se... och någonstans här insåg vi att vi själva var en turistattraktion. Något vi fick kvitto på under de två timmar som turen tog då många bilder togs av främmande människor vi passerade.
Turen var fantastisk, tyvärr var det aningens kallt. Guiderna uppmärksammade detta och tillät oss att ta en paus. Lämpligt var att det råkade ligga ett mikrobryggeri precis när det var dags att vila och värma upp sig. Vi fick njuta av varsin, extremt god och uppskattad pilsner på detta före detta munkkloster som numera ägnade sig åt att brygga öl. Sällan har en öl smakat så gott.
Antwerpen 2015
2015 var det dags för 10-årsjubileum för oss. Resan gick till Antwerpen och researrangörerna Lillmyran och Avesta hade även denna gång bokat en tvåtimmars guidad tripp med Segway.
Denna gång visste vi vad som väntade, nu blev det en kortare träning då vi kaxigt visade upp våra färdigheter för uthyrarna.
Snabbt kom vi iväg på själva turen. Denna gång var det en ensam, kvinnlig guide. Hon mätte ca 150 cm över havet och hade en underbar kommisarie Clousseau accent. Hon drev oss smidigt igenom staden och stannade ett otal gånger och spred ljus över staden Antwerpens historia. Ibland var det lite svårt att hänga med då man såg Peter Sellers framför sig men på det stora hela var det en mycket lyckad guidning.
Nice 2016
Tredje gången gillt blev det i Nice 2016. Här blev den introducerande träningen ultrakort. Snabbt kom vi igång med segwaytrippen och guiden märkte att det här var ett väloljat team som var på plats. Turen började på hyfsat stora ytor innan vi begav oss in i gamla stan. Där var det inte stora marginaler mellan oss ståtliga nordbor på de tvåhjulade hingstarna och flanörerna som befolkade de trånga gränderna.
Utan problem eller olyckor kom vi sedemera ut på strandpromenaden och började stigningen uppåt. Först blev det en kortare paus på stadens udde med lite fotoposering innan det var dags att klättra uppåt. Innan serpentinvägen upp till slottet skulle äntras så trimmade guiden upp våra segways. En fantastisk känsla. Nu jäklar gick det undan. Alla gasade upp för berget (förutom Fredrik vars segway var mycket nära att lägga av) och snabbt var vi uppe på toppen och kunde njuta av utsikten.
Vägen nedför berget och tillbaks till uthyraren skedde utan att guiden ströp farten på våra segways. Trots den betydligt högre farten än vad vi varit med om tidigare så gick allt galant. Med lem Ola utmanande ödet en aning då han i princip hela vägen ned från slottet filmade med en hand och styrde segwayen med den andra.
Vi kan gott säga att Segway är en riktig höjdare. Till och med så att en fråga togs upp på årsmötet om att Segwaytur borde stadgebestämmas så att det alltid ingår på en resa om möjligheten finns på destinationen vi kommer till. Nu blev dock frågan nedröstad på mötet men med största sannolikhet var det inte sista gången vi far fram igenom en stad på dessa fantastiskt roliga tvåhjulingar.
Aten 2018
Nu var det dags igen, då tolfte resa med klubben (till Bilbao) inte innehöll segway var abstinensen stor när klubbens trettonde resa kickade igång...
Denna gång blev det dock några nyheter som skiljde sig från tidigare segwayturen. För det första så skedde turen på kvällen, det bidde en s.k. Segway by Night. En tre timmars tur med guide i mörkret på Atens gator var sannerligen en ny och spännande upplevelse.
Dock var det några andra skillnader som stack ut mer. Då segwayuthyraren hade haft problem med sina lokaler fanns det inga hjälmar att låna, inte heller fanns det några reflexvästar att ha på sig. Det utväxlades snabbt några mindre oroliga blickar bland medlemmarna men osäkerheten försvann snabbt av någon märklig anledning.
Ytterligare en nyhet var att segwayarna denna gång var ostrypta. Det var bra fart i dem. Trots detta och trots att de flesta medlemmarna hade fått lite innanför västarna skedde inga tillbud eller olyckor under turen. En gång var det Fredrik som fick snurr på sin maskin och fick skutta av den i farten, vi tillskriver den händelsen till Fredriks ibland barnsliga natur...
Vi hade två guider med oss på turen. De tre timmarna var mycket angenäma med mycket åkning och mycket historiakunskap som förmedlades ut. Är det någon stad man ska vara i om man tycker historia är intressant så är Aten det optimala valet. Hela stan osar av klassisk mark och myter. En mycket bra segwaytripp alla kategorier.
