Fredag morgon, klockan ringer vid 5 och eftersom man vet vad som väntar känner man sig ruggigt pigg, kikar på termometern och fy fan så kallt det är och inte ens Sippa kan stå utanför huset utan knackar diskret på min dörr.

Freddan kommer på utsatt tid och nästa stopp blir för att plocka upp Stor-Myran och Avesta. Diskussionen i bilen handlar givetvis om vart vi ska åka och det blir diverse önskningar och då framför allt på varmare resmål då alla i bilen är sanslöst trötta på vintern.

Samling på Arlanda och alla är i tid för att ta en fika innan våra ordförande kör en frågesport angående resmålet, tror inte att det blev någon vinnare i tävlingen men Freddan hade rätt stad (bra där Freddan).

Incheckningen gick galant och sedan var det flytande frukost inne på den närmsta baren och där upptäckte Sippa att hans bälte var kvarglömt i röntgenmaskinen. Dragning av vem som skulle kvarta med vem gav en viss spänning och även dagboksskrivandet drogs det lott om.

På plats i Prag hade ordföranden ordnat med pickup service så vips hade vi landat på hotellet. 30 minuter inte längre fick vi på oss för att sedan inta Prag, snett över gatan hittade vi vår första sylta och där insåg vi att ölenen var riktigt billig. En gemensam beställning på en 3 rätters meny gjordes och massor av god öl kom in.

Iväg ner på stan och den första uteserveringen intogs och vad beställdes måntro, mer öl och sedan någon inhemsk stark dryck vilken jag förträngt namnet på. Ett förslag kom fram och det var att besöka Prags Kommunistmuseum som gav en ordentlig eftertanke på hur det var under den tiden och återigen är man tacksam att vara född i vår tid och i vårt land.

Någonstans här tappade vi bort Sippa och Freddan som plötsligt var tvungna att inta en toalett men jag misstänker att nu när Bullen och Sven inte är kvar i föreningen så ville Sippa ha en ny kompis, kan bara konstatera att Freddan har mycket att leva upp till.

Efter museet var det dags för middag och plötsligt dyker de upp, Mr Seven och nya Bullen (Freddan) upp, smartkillen Freddan har lagt in alla våra besöksplatser i sin telefon och han har full koll vart vi andra befinner oss. Efter avklarad middag tappar vi återigen kontakten med Humle och Dumle (Sippa och Freddan) och vi börjar leta efter en rockklubb, en sightsing tar form och efter en ganska lång promenad bestämmer sig Stor-Myran, Avesta, Anders och undertecknad att vi skippar rockklubben och istället sätter vi oss på en mysig uterestaurang för en ny öl. Något trötta ramlar vi sedan hem till hotellet för att krama kudden.

Hur besöket på rockklubben artade sig återkommer rockkillarna till (se nedan).

Rockklubben Kain (av med lem Claes)

Efter en (liten) irrfärd runt de nordostliga kvarten i Prag var det en liten tapper skara som nådde fram till rockklubben Kain. Anledningen till besöket på denna eminenta klubb var att bandet 'Ozzy Osbourne Revival Praha' skulle ge en konsert. Detta band bildades 2003 och spelar uteslutande låtar ur Ozzy Osbournes karriär, givetvis från Black Sabbath eran men framför allt från hans solokarriär.

Researrangören Claes som scoutat denna konsert kunde inte fått en bättre start på besöket. Hängandes i baren väntandes på sin första öl sneglar han till höger. Bredvid honom står ingen mindre än Vaclav Bayer, sångaren i bandet, som också vill svalka strupen inför konserten. Det blir givetvis omfamningar (mest från Claes sida...) och fotografering.

De förväntansfulla Bajen Internationalarna på plats intar en sedvanlig träbänk med bord och börjar samkväma. Klubben ligger ju lite offside och den vanliga publiken verkar bestå av stammisar i alla åldrar. På samma träbänk/bord sitter ett gäng sköna stammisar som vi ger oss i slang med. Mycket trevligt folk. Deras munterhet blir än större när Fredrik och Sippa ansluter till klubben. De ger snabbt Sippa det nya smeknamnet 'The Last Viking'.

I någorlunda utsatt tid börjar sedan konserten. Då klubben ligger i en aningens trångt källarutrymme blir ju också ljudbilden därefter. Dock är samtliga av oss (tror jag) mycket nöjda med konserten. Till en början står vi längst bak och diggar men vartefter låtarna rullar på står vi till slut längst fram och headbangar med övrig publik.

Förutom Vaclavs lysande uppenbarelse bakom mikrofonen, han är en utmärkt Ozzy företrädare/tolkare, så är det nog keyboardisten Marcela Mrstikova som får flest pluspoäng. Hon har ett hundraprocentigt uppträdande på scen och hon fängslar publiken med sitt virtuosa fingrande på synten. Konserten pågår länge och efter avslutat verk får bandet en välförtjänt och lång hyllning.

Tips om hemsidor för de intresserade. Rockklubben Kain: www.kain.cz och bandets dito: www.ozzyosbournerevival.cz