Hej igen dagbok,

Jag vaknade i Amsterdam i morse igen. Det smakade omisskännligt av majonäs i munnen i dag igen. Märkligt hur en stads smaker kan göra sig till känna så där på bara några dagar. På bordet låg en vit pappersrulle med överblivna pommes frites. Det fanns ganska många frittar kvar, men ingen majonäs. Om man känner till hur mycket majonäs som brukar tillhöra rätten kanske man kan förstå hur tydlig majonässmaken var.

Jag vaknade redan klockan åtta. Vi börjar nog bli gamla. Claes var redan vaken. Han är i och för sig några månader äldre än jag. Vi bodde på rena lyxhotellet och det kändes lite trist att packa väskan och checka in. Vid incheckningen var det kaos. Thomas och Sippa hade tydligen problem med räkningen. Sippa hade tydligen tagit en flaska vatten ur hotellbaren. Men tjena! Det hajar ju vem som helst att det kan dra iväg...

Alla var förvånansvärt pigga så här tidigt på morgonen och utan vidare missöden lyckades samtliga komma med på samma spårvagn. Visserligen hade någon glömt nån present kvar på hotellet men det var tydligen ingen fara. Hoppas inte gåvan var dyr.

Efter frukostspisning på centralen så åkte vi tåg genom de mest vattensjuka landytor jag sett. Eller är det egentligen grund i vattnet? Svårt att säga.

Incheckning, taxfreeköp och flygplatsångest löpte utan större besvär. Visserligen blev några hånade av personalen vid securityn för sitt råbarkade utseende. Märkligt, jag tyckte nog att vi så ganska snälla ut. Efter den obligatoriska förseningen blåste planet iväg. Eftersom jag har vissa besvär att koncentrera mig på flygningar då min prioritering är att överhuvudtaget överleva så tyckte jag att det var en underbar resa. Alltså jag överlevde! Igen.

Claes och jag tog oss igenom tullen utan besvär. Värre var det för ordningsmakten. Deras väskor var genomsökta. Undrar om nån hittade nåt. Ingen sa nåt till mig i alla fall.

Elin kom och hämtade mig och claes och efter det så åkte jag hem till familjen. Ludde fick en ajax-kepa, ett flygplans-kit med en concorde och en tröja med nummer 7 - Kennedy. Reaktionen blev kansken en liten besvikelse för luddes pappa. Tröjan är för stor och tur är väl det, för just nu är en concorde mycket coolare än samtliga fotbollsspelare (som inte heter zlatan) i hela världen för en tre-åring.

vi hörs om ett år kära dagbok...