2011 · Goodison Park

 

pic


Everton

Everton Football Club

Sunderland

Sunderland Association Football Club

Goal
Goal

 

Matchfakta - Premier League - Lördag, 2011-02-26

1-0 Beckford
7'
2-0 Beckford
38'
41'
Everton - Fellaini (out), Rodwell (in)
66'
Sunderland - Ferdinand (out), Noble (in)
72'
Everton - Beckford (out), Cahill (in)
76'
Sunderland - Muntari (out), Malbranque (in)
82'
Everton - Saha (out), Bilyaletdinov (in)

Övrigt om denna match/arena

Fakta arenan

Kapacitet: 40157

Arkitekt: Kelly Brothers, Henry Hartley and Archibald Leitch.

Biljett/publik

Matchdatum: Lördag, 2011-02-26

Matchbiljett: 205.00 kronor per person

Publik denna match: 37776

Vårt betyg denna match

Nr 2
.
Nr 4
Nr 1

Matchen: 2.14

Atmosfären: 2.00

Fansen: 3.06

Betygsskalan är 0 till 5 där 5 är bäst betyg.

Matchen = Betyg på matchkvalitén.

Atmosfären = Stämningen runt omkring arenan och på läktarna under matchen.

Fansen = Kontakt med lokala fans innan, under och efter matchen.

BX

Matchdag i Liverpool. Dags för lite pubhopping innan match på Goodison Park.

BX

Jo. Gräset var grönare på andra sidan.

BX

En överlycklig Evertonjunior iförd sin vackra gåva han fått av Bajen International.

IMG

Vädret i Liverpool sviker inte. Grådaskigt, lätt regn och tio grader. Men ändå tillräkligt för att ge lite vårkänslor.' Skrev jag på facebook vid tiotiden på morgonen. Då hade veterangänget varit uppe sedan länge och diskussionerna på rum 513 hade redan spårat ur. Av bilderna att döma var det Bompa som drog det kortaste strået när Sippa och Bullen ville fira in våren. Eller var det han som vann lotteriet?

Matchdagen skulle inledas med sedvanligt pubbesök. Vi skulle möta vår Evertonkontakt Heidi vid 'half twelve' på vad som sas vara en Evertonpub några kvarter från arenan. Direkt uppstod förvirring då half twelve tydligen tolkas olika i den norra respektive södra delen av den brittiska ö-världen. Liverpool ligger ju någonstans i mitten...

Efter rådslag med några Liverpodlianer kom vi fram till att 12.30 var den tolkning som gällde, vilket innebar att vi avbrutit festligheterna på rum 513 en timme för tidigt, helt i onödan. Men en eftersom gänget redan var samlat hoppade vi in i ett par taxibilar mot Everton-land för att fortsätta festen där.

Det grådaskiga vädret var som bortblåst när vi anlände till puben The Selwyn på Selwyn street. I strålande solsken och perfekt matchväder bultade vi på dörren till puben. The Selwyn såg väl inte ut att vara den mest blomstrande afffärsrörelsen i Liverpoolområdet och skylten 'for sale' på ett av fönstren skvallrade om att krisen slagit hårt mot puben. BI:s egen pub-, öl- och cigg-expert förklarade för den som ville lyssna, att hela pub-branschen i Storbritannien befinner sig i kris, då alkoholskatterna höjts kraftigt. BI:s räddningsaktion för den brittiska pubnäringen fick däremot vänta ett tag då en yrvaken pub-värdinna förklarade att man inte öppnade än på någon timme. Istället hänvisade hon till en konkurrent längre ner på gatan. Kanske fick vi där en av förklaringarna till The Selwyns knackiga ekonomi.

Längre ned på gatan låg mycket riktigt ytterligare en igenbommad pub. Men på The County hade man för säkerhets skull också skrivit 'A warm welcome' på skylten ovanför dörren. Och när värdinnan såg nio, vid det här laget törstiga Bi:are komma, öppnades dörrarna på vid gavel. Bi-falangen 'Längre' hjälpte gladeligen till med öppnandet.

Efter några malt på puben på hörnet återvände vi till The Selwyn där Heidi och Nick väntade på oss med biljetterna i högsta hugg. Det som först slog undertecknad var bristen på halsdukar eller övrig Everton-symbolik. När puben så småningom började fyllas på och klientelet fyllna till, förstod man att Everton supportrarna hellre har sin lagtillhörighet närmare skinnet. Det var ingen ände på förevisandet av gaddningar och Bi stod sig väl i konkurrensen. Men faktum kvarstår. Everton-supportrarna hör inte till de mest högljudda anhängarna i fotbollsvärlden. När BI stämde in i 'Skål för Bajen' var det en hel del roade och några oroade ansikten runt om i lokalen. De två ynglingar som faktiskt försökte stämma upp i någon scouser-sång såg mest rädda ut när de tog i.

Matchen mot Sunderland ansågs vara viktig för hemmalaget eftersom man släpade i tabellen och en seger skulle flytta upp Everton på säkrare mark. Sunderland är något av en drömmotståndare för 'the Blues'. - Vi slog dom med 7-1 för några år sen och sen dess vinner vi alltid, sa en av grabbarna på The Selwyn.

Utifrån är Goodison Park är en märklig blandning av verktygsskjul i korrugerad plåt och ett stridsvagnshinder i betong. Inne på arenan vindlar smala gångar, som i kombination med trästolarna på läktaren väcker en del frågor om brandsäkerhet och utrymningsvägar. Söderstadion är ett under av modernitet i jämförelse.

När BI väl passerat spärrarna spred sig en känsla av saknad i gänget. Alla började nervöst känna på fickorna för att se om plånböcker, nycklar och telefoner låg där dom skulle. När alla konstaterat att allt var i sin ordning utbrast någon.

- Var är Sippa?

Sippa var försvunnen och det var först efter ett rådigt ingripande från en av stadiumvakterna och Kinkan som vi hittade den förlorade sonen på hittegodsavdelningen utanför arenan.

Matchen är det inte mycket att orda om. Everton lunkade hem det hela och vann med bekväma 2-0. Det som jag däremot tror slog alla i BI, var bristen på stämning. Nästan fullsatt och en viktig match i en av världens bästa ligor borde inneburit bättre tryck. I stället var det i princip tyst hela matchen. Det var först i matchminut 57 som de tillresta sunderlandsupportrarna lyckades hetsa hemmapubliken tillräkligt för att få fram en läktarsång. Under de 30 sekunderna fick man i alla fall en liten förnimmelse om hur det skulle kunna vara på Goodison Park när det är lite drag. Som vi konstaterat tidigare: Söderstadion är unik när det gäller stämning och tryck på läktarna.

Annat minnesvärt från själva matchen var de meterlånga varmkorvarna, everton-kaklet på muggen och bytandet av halsdukar efter matchen. Själv minns jag pappan till de två smågrabbar som fick var sin Bi-halsduk, som snabbt tömde sin Everton-ryggsäck för att erbjuda i utbyte. Familjen såg ut att ha ett större behov av ryggsäcken själva och Bi:s med lemmar avböjde generös gåvan.

Efter matchen bar det av till puben igen, men först efter en fotosession på den beryktade 'Bullens Road'.

Puben The Abbey låg några kvarter från arenan och var packad till bristningsgränsen. Stämningen var på topp och BI minglade friskt bland segerrusiga Evertonsupportrar. Kvällen fortsatte senare på en annan pub med namnet The Abbey inne i Liverpool där också Hedis pojkvän, liverpoolsupportern Iain anslöt. Man kan väl säga att han hyste blandade känslor kring Heidis tatuering: Nil Satis Nisi Optimum - Evertons valspråk som betyder, inget förutom det bästa.

Efter middag fortsatte nästan hela gänget vidare till det nya favoritstället Re:volution där drinklistan gicks igenom. Ett antal pitcher i glada färger provades och BI-favoriten denna kväll blev Directors pitcher en blandning av vodka och champagne. BI fortsatte ut i natten och Liverpool visade sig vara en riktig feststad. I kvarteren runt Re:volution var det packat med folk och nattklubbarna låg vägg i vägg.

Kvällen avslutades med en traditionell barrunda och först tidigt på morgonen lunkade ett slitet gäng tillbaka till Jurys inn.

 

 

 

Matcher

 

 

 

Bajen International
Grundad 2005

© Bajen International 2018

pic